Anna Carlgrens förskoleblogg: Flerspråkighet i förskolan.

Idag hade vi en föreläsning med [1]Emma Almingefeldt där ämnet var flerspråkighet i förskolan. Under utbildningens gång har vi läst en hel del om flerspråkighet och idag blev det mest välbehövlig repetition. Ämnet är jätteintressant men jag tror personligen att många som arbetar inom förskolan saknar kunskap om och hur vi kan arbeta med flerspråkiga barn för att på bästa sätt gynna deras språkutveckling. Jag skulle väldigt gärna vilja arbeta på en mångkulturell förskola när jag är färdig förskollärare då vi lever i ett mångkulturellt samhälle.

Cirka 30 % av de flerspråkiga barn som föds i Sverige blir inte godkända i skolår 9 och cirka 49 % av de flerspråkiga barnen som är födda i sitt hemland. Det är höga siffror och gör vårt arbete på förskolorna väldigt viktigt. Vi måste lägga basen och grunden för alla våra barns språkutveckling och vi måste inse hur viktiga vi är som arbetar inom förskolan. Ett barn som har svenska som andraspråk bygger upp sitt ordförråd på förskolan och vi måste tänka på att svenskan som lärs in är deras kommunikationsspråk med oss pedagoger. De har begränsad tillgång till miljöinlärning då de oftast bara hör svenska när de är på förskolan. Det är också viktigt att vi som arbetar har ett interkulturellt förhållningssätt där vi ser alla språk och kulturer som lika viktiga och lika mycket värda. Något att också ta i beaktning är de barn som kommer som flyktingar, händelser som har hänt före flykten eller under flykten har en stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Även händelser efter ankomst har en stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande. Vi behöver vara observanta på om barnen inte utvecklas och fundera över vad det beror på, vi får inte heller vara rädda för att ta hjälp av till exempel stödteamet vid oro.

Språket är en färskvara och måste användas och stimuleras för att utvecklas. Här är några konkreta förslag på hur du kan arbeta med flerspråkighet på förskolan:

1.Träna ytfly (förstår barnen allt dem säger eller vad jag säger?):

Använda sig av alla sinnen.
Prata om känslor och sätta ord på dem.
Arbeta tematiskt.
Läsa böcker och ställa öppna frågor.
Låta barnen få återberätta sagor, berättelser mm.

2, Dålig språkprogression:

Använda tecken som stöd (TAKK).
Konkreta texter.
Mycket vuxenkontakt
STOP metoden:

Structure (Strukturerad verksamhet)
Talking/ time (ge barnen tid att prata, närvarande pedagoger)
Organized activities (planerad verksamhet)
Parental support (samverkan med föräldrar)

3. Utveckla andraspråks talarens förstaspråk:

Läsa böcker på barnens förstaspråk och även gärna samma bok på svenska .
Digitalt verktyg: Appen soundcheck (välja språk och sedan område ex. djur eller fordon som läses upp av en röst).
Låna ut bokpåsar till föräldrarna.
Sjunga sånger ex. födelsedagssånger på barnens förstaspråk.
Lära sig fraser på barnens förstaspråk.
Veckans ord (tillsammans med barnen välja ett ord på varje barns förstaspråk.
Ömsesidigt lärande: pedagog-barn, barn-pedagog.
modersmålspedagog.
Träffa andra barn med samma förstaspråk och låta dem tala sitt språk tillsammans.

4. Interkulturellt förhållningssätt:

Läsa böcker på barnens förstaspråk.
Låta barnen få ta med sig något hemifrån, berätta och visa för de andra barnen.
Lyfta likheter mellan olika kulturer och språk.
Alfabet och ord på alla språk som finns i barngruppen på väggarna.
Hej på alla språk i hallen som finns representerade i barngruppen.
Dockor med olika nationaliteter.
Fira olika högtider.
flaggor och kartor på väggarna.
Bjud in föräldrarna, kanske kan de läsa en bok på sitt språk för hela barngruppen.

Jag tar också med mig från dagen att tänka på att vara EXTRA TYDLIG i samverkan med föräldrar, att lämna ut en lapp där det står oömma kläder eller ledig klädsel kan bli väldigt fel. Istället tänka på att skriva mer konkret som stövlar, byxor med mera. Tack för ännu en bra dag på termin sex.

Vi fick förslag på följande böcker: