Heldag på skolan

Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv hette dagens första föreläsning/workshop med Camilla Carlsson.
Två av kursplanens mål denna termin är:

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga svårigheter.
• Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Att ett barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra är numera en självklarhet för mig som sista års student men är något som tåls att höras om och om igen. Ju bättre självkänsla barnen har desto lättare har de för att lära. Genom att satsa på tryggheten i gruppen och skapa förutsättningar för varje enskilt barn att få känna gemenskap och känna sig behövd tror jag att arbetet med barnen i förskolan blir mycket lättare.

Något som ibland glöms bort i arbetet med barnen är rätten att kommunicera, alla barn har rätten att kommunicera även om de inte har språket eller talet. Min egna dotter till exempel var ett bitbarn när hon var ca 2 år, jag kunde inte förstå hur detta lugna barn kunde ge sig på sina kompisar på förskolan. Men det var egentligen mycket enkelt, hon hörde inte ordentligt och kunde inte riktigt göra sig förstådd. Hon blev då arg och gav sig på kompisarna och bet dem. Tack och lov hade jag en bra kontakt med pedagogerna på förskolan och i samråd med dem gick vi till öron mottagningen. Mycket riktigt, hon hörde dåligt och med en enkel operation löste sig vårt problem. Nu hörde hon bra och det gick väldigt snabbt med att komma ikapp med språket och bitandet upphörde. Nu tror jag inte att allt löser sig bara du går till öronmottagningen men jag tror dock att i de flesta fall finns det en orsak till problemet och vi som arbetar inom förskolan behöver mer kunskap och får inte vara rädda att be både föräldrar och andra kunniga om råd och hjälp för att hjälpa alla våra barn att utvecklas och lära.

Under föreläsningen gick vi igenom TAKK- tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK är en metod som vi kan använda i hela barngruppen som stöd till talet. Det är ett redskap som kan användas till att samspela språkligt innan eller om talet dröjer.
Jag har själv läst flera kurser inom TAKK och har arbetat med det i hela min barngrupp, vi har bland annat lärt oss frukterna, tack för maten samt använt tecken i sångsamlingen. Dock har jag aldrig haft något enskilt barn som behövt TAKK utan använt tecken mest av eget intresse. Men nu trillade väl polletten ner på riktigt efter denna föreläsning där vi fick se forskning på varför det är bra att använda sig av detta i barngruppen. Här är sex skäl:

1. Det ger långsammare och tydligare tal.
2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala.
3. Det ökar koncentrationen vid inlärning.
4. Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan.
5. Det är oftast lättare att minnas det man ser(tecken) i jämförelse med tal.
6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är.

Det finns väldigt många bra webbsidor samt appar, här är några tips:

Appar:

• Spread signs (teckenlexikon med video, teckenspråk)
• Svenskt teckenspråkslexikon- TSP Lex
• Teckna.se (teckenlexikon med video, TAKK)

Webbsidor:

• http://wwwbabblarna.se
• http//www.hattenforlag.se
• http//www.barnbibblan.se
• http//www.teckna.se
• http//www.ur.se

Under workshopen fick vi bland annat titta och läsa en barnbok där både text och tecken fanns. Vi tecknade och läste boken för varandra i studiegruppen. Det var tre väldigt givande timmar och det var med ett leende på läpparna jag lämnade denna föreläsning/workshop. Nu är jag ännu mera taggad till att återgå till min  blivande barngrupp.

Dagens andra föreläsning hette metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt med Ann-Katrin Svensson. Under eftermiddagen gick vi igenom analytisk och syntetisk metod. På förskolan där jag har arbetat har vi tydligen använt oss av analytisk metod i form av ordbilder. När jag började på förskolan satt det ordbilder överallt i rummen, dörr stod det på en liten lapp som satt med kludd på dörren, fönster stod det på fönstret med mera. Att med de minsta barnen arbeta med deras namn som ordbilder och jämföra längd, antalet prickar eller runda bokstäver hjälper barnen att finna ett intresse för språket. Att ständigt utmana och ta vara på deras intressen ger dem en bra start inför den kommande skoltiden. Den andra metoden är den metod de använder sig av i skolan där jag också arbetat under väldigt många år. I förskoleklassen använder de sig av Bornholmsmetoden där tanken är att lära sig ljuda. Bornholmsmetoden är vetenskapligt bevisat och gynnar de som behöver det.

Kort och gott har det varit en väldigt lång men bra dag på högskolan idag.