VFU

 

 Min VFU plats
 

Den förskoleklass jag nu gör min VFU på ligger i en mellan stor stad i mellersta Sverige. Den har en närhet till skog, bibliotek och simhall med mera. Då jag bara har varit på en annan skola under alla mina yrkessamma år hade jag redan innan jag började en inre bild på hur det är i en förskoleklass. All litteratur jag läst under mina tre år som student på förskollärarutbildningen har liksom varit en uppmålad drömbild men efter bara en vecka i denna fantastiska grupp och med dessa två duktiga medvetna pedagoger har jag nu insett att det faktiskt kan vara precis som i böckerna.

Gruppen består av 19 stycken barn varav ett barn har ett annat första språk en svenska. Detta barn har endast varit i Sverige i två månader och talar och verkar uppfatta svenska språket jätte bra, men här är jag jätte nyfiken, förstår han verkligen allt vi säger? Jag har gjort lite extra didaktiskt material för att ta reda på hur det ligger till med den språkliga förståelsen.
 

 

 

Under början av höstterminen har de arbetat med ljus och matematik i ett teknikprojekt. Processen resulterade i en utställning som har setts av tusentals besökare. Jag tänker fortsätta på ljustemat och även fokusera på språket. I gruppen finns barn som redan läser och utmaningen är att utmana alla i gruppen vilket inte alltid är så lätt. Gruppen är väldigt duktiga på att ta till sig och lyssna på de vuxna samt på sina kamrater. En samling på mattan kan med lätthet hålla på i upp till 50 minuter utan att det på  något sätt blir stökigt, visst kan något barn lägga sig ner men det är ingen som direkt stör. Jag är som sagt väldigt imponerad av hur dessa pedagoger ser och hör alla barn i gruppen och hur de ställer öppna frågor och låter barnen vara delaktiga. Jag kommer att ta med mig mycket från denna arbetsplats.

 

Vecka 45

 

Jag hittade en höstramsa, dikt som jag och fem barn lärde oss och skrev ner, dikten sattes upp på höstväggen vid samlingsmattan. Dessa fem barn har börjat läsa och skriva lite och behöver och får utmaningar som är anpassade efter deras behov.

 

Efter vår bildworkshop blev det en hel del lera över som jag tog med mig till skolan, tänkte att det kunde vara en rolig extra aktivitet som jag tänker binda samman med mina kommande aktiviteter i veckan. Barnen fick själva skära av en bit lera med hjälp av en ståltråd och sedan hämta mer lera när de kände sig klara med varje ler bit. Trodde väl aldrig att de skulle tillverka så mycket men vissa av barnen ville aldrig sluta, leran räckte till och med till barnen i årskurs ett. Leran står nu och lufttorkas då lerugnen på skolan är ur funktion. Då lokalerna endast används av förskoleklassen kan leran få stå kvar på golvet och det behövs inte flyttas och städas undan för att en annan verksamhet ska in i lokalerna. Detta underlättar oerhört mycket och jag kan även planera och förbereda morgondagen innan jag går hem för dagen vilket jag inte är van vid.

 

 

 

Barnen fick tillverka sådant som finns i vår skog då vi ska använda oss av det när vi bygger upp vår egna skog med allt som finns där i.

Även när vi var på utflykt i skogen fick barnen uppdrag av mig att hämta till exempel 5 stycken kottar som var lika stora som tummen eller 5 stycken pinnar som var lika långa som lillfingret. 6-åringar är väldigt lätta att arbeta med då de slukar allt med hum och hår, allt, nästan allt är roligt och de gör det med glädje.

 

Vecka 46 

Under måndagen gjorde vi färdigt arbetet med mönster och bokstaven o. Jag höll i ett arbete med mönster som jag hittat på nätet. Barnen fick ett papper med rutor där de fick skriva sitt namn om och om igen, efteråt valde de valfri färg till varje bokstav och färglade. Alla barn fick olika mönster.

 

På tisdagen hade jag idrott med hela gruppen vilket var en av de bästa lektionerna jag haft någonsin. Vi samlades i ringen i mitten av salen och jag berättade vad vi skulle göra. Alla barn lyssnade och alla barn var glatt med på uppvärmningsleken som jag kallade rockstjärnan. Det är en slags kull lek där jag valde att ha en som jagade med en mjuk boll istället för att bara springa och jaga. Med boll blir det mindre krockar då tempot inte är lika högt. När ett barn blir taget ställer man sig på scenen och tar ett instrument eller mikrofonen. När tre barn är tagna och står på scenen tillsammans får man uppträda i ca 15 sekunder innan man återigen blir fri och kan delta i leken. Barnen tyckte denna lek var jätterolig och alla var glatt med. Vi samlades återigen i ringen, jag hade talat om att när musiken stängdes av skulle vi alla samlas och hör och häpna, alla barn satte sig i ringen. Helt otroligt. Vi fortsatte lektionen med att spela fia med knuff, jag hade lagt ut rockringar i en kvadrat mitt i salen och gjort två lag. varje lag stod nedanför en basketkorg, det gällde nu för barnen att träffa korgen med bollen och sedan springa ett varv runt kvadraten och sedan flytta sin spelpjäs. Även denna lek tyckte barnen var jätte rolig och vi spelade två gånger. Lektionen avslutades med en samarbetsövning där de två lagen fick stå på varsin bänk och där de skulle ställa sig i längdordning, längst först och kortast sist. De fick sedan lägga sig ner på varsin matta för lite avslappning innan de gick och duschade, alla såg nöjda och glada ut.

 

På onsdagen var det dags för min planerande aktivitet där jag började med att samla dem på samlingsmattan, jag frågade dem bland annat om de visste varför jag var hos dem. Vi samtalade om min skola och vad jag lärt mig och vad jag fått göra. Jag visste innan att de hade varit med i ett ljusprojekt och vad de hade gjort så jag styrde in samtalet på det. De hade lyssnat på Bergakungens sal i skogen och vissa barn kände fortfarande obehag när de lyssnade på låten därför tänkte jag att vi skulle lyssna på den inne. Först fick barnen ligga ner och blunda, de skulle försöka få en bild i huvudet när de lyssnade, sen ställde vi oss upp och rörde oss till musiken. Jag var med och rätt snart härmade väl nästan alla mig i mina rörelser men återigen var alla med och verkade tycka att det var roligt. Innan vi började hade jag också talat om att vi inte fick prata om vad vi såg utan det skulle vi berätta  på slutet och jag var jätte nyfiken på vad alla hade för bild i sitt huvud.

Nästa steg var att alla ställde sig vid borden och där var det uppdukat med papper och vattenfärger, låten spelades också upp igen och igen för att inspirera barnen till att måla sin bild de fått.

 

 

Det var en fröjd att se dessa 19 barn stå och måla vattenfärger tillsammans, de småpratade och det var några få som behövde lite hjälp att komma igång. När alla målat klart var det dags för utelek och lunch men efter maten samlades vi återigen på mattan och alla som ville fick berätta om sin bild för de andra. Jag berättade om min bild och frågade barnen om de ville bygga upp en egen skog där våra lerfigurer och vårt skogsmaterial kunde flytta in? Och det hördes ett rungande JAAAA, så nu ska det skapas. 

 

 

Bilderna sattes upp i hallen där vår skog kommer växa upp och där föräldrar och barn har möjlighet att tillsammans titta på den. 

 

På fredagen fick barnen prova på att göra paper mache och vi gjorde återigen något som vi skulle kunna ha i vår skog.

 Jag tog två barn i taget, de fick hälla i lite varmt vatten i en burk och sen klippte vi pappersremsorna i lite mindre bitar för att skona stavmixern som var min handledares egna. Men här fick ju barnen även träna sin finmotorik och det var vissa barn som hade lite svårt med att klippa.

 Barnen fick själva krama ur allt vatten och det var många som först tyckte det var äckligt att ta i pappersmassan men när de väl började krama så tyckte de alla att det var en skön känsla och det var inte längre äckligt.

Några barn höll på längre än andra och formade och geggade med sin bit av paper mache och de tillverkade stubbar, pinnar, fågelbo, stenar med mera. Nästa vecka ska vi måla allt som vi tillverkat.

 

Lyxen att endast arbeta med två barn i taget är oftast inte möjligt men jag tycker ändå att vi måste försöka och med en bra planering är allt möjligt.

vecka 47
På måndagen dukade jag upp ett bord med flaskfärg där barnen skulle få måla sina lerfigurer.

Och ett bord där vi skulle tillverka marken i skogen med hjälp av gips.

 

Barnen fick välja var de ville börja och vi hade en lista där vi prickade av alla för att inte missa ett barn. De gillade att hålla på med gipset och stod länge och blötte ner det med vatten.

Vid det andra bordet avlöste barnen varandra, en del barn stod längre och en del stod kortare men alla målade stolt sina lerfigurer.

Min handledare passade på att lacka figurerna efter det att barnen gått hem och de glänste fint när barnen kom på tisdagen.

 

Denna gång kladdade barnen ännu mer och tyckte det var jätte roligt att bli söliga på händerna.

 

Utställningen i hallen börjar ta fart.

På onsdagen när gipset torkat fick några barn måla marken i skogen.
Vi kom fram till att det skulle vara en fantasiskog då Bergakungen skulle bo där.

Några barn ville också tillverka träd och jag ställde fram lite smått och gott tillsammans med limpistolen och åtta killar började med att två och två tillverka träd.
Här fick jag in ännu mera samarbete och det var intressant att lyssna till dem när de samtalade om hur de skulle göra. Några orkade inte göra färdigt men då kom det snabbt några andra barn och fortsatte.

 

 

Vi målade även våra paper mache figurer, det blev stenar och flugsvampar.

Träden är utplacerade och barnen blev väldigt nöjda.

Vi flyttade ut markdelen till hallen och ställde framför Bergakungens sal.

Några barn i taget fick nu dekorera skogen med det naturmaterial vi tog med oss från skogen första veckan

Nöjda barn och en väldigt nöjd VFU student. Ett sådant här arbete hade man kunnat hålla levande under en lång period, barnen hade kunnat koppla det till de olika årstiderna. Eller forskat om djuren i skogen, möjligheterna är oändliga.

Snart kan föräldrarna bjudas in. 

 

Didaktiskt material

 

Djurens OS

Jag har kopierat upp och laminerat djurens OS från Sven-Gunnar Furmarks Äventyrspedagogik.

På skogsutflykten satte jag ut djur efter en slinga och barnen fick öva upp sitt strategitänkande inför ugglejakten.  (Ugglejakten är det didaktiska material som jag gjort för att nå VFU målen) På varje bild finns ett djur som håller på med en sport och kommer från ett land. Här tränas barnet på att samarbeta och de övar upp sin minneskapacitet, vilket är en viktig del i läs-skrivinlärningen. Gruppen ska tillsammans komma ihåg så mycket som möjligt och får sedan berätta det de kommer ihåg för mig.

 

 

Det didaktiska materialet som jag skapat är en ugglejakt där jag väver in alla deras teman som är ljus, höst och matematik samt att jag får in språk som de arbetar med kontinuerligt.

 

Jag har gjort ugglor som har reflexögon samt står det siffror på alla, några ugglor har även en bokstav på sig. Barnen kommer delas in i grupper på 4 stycken barn, indelningen gör jag med hjälp av ordbilder på fem olika djur. Vi går igenom orden och läser dem tillsammans innan vi börjar. Varje barn får en ordbild, de ska sedan låta som djuret och hitta resten av sina djur vänner. Dessa vänner är de barn som man går ugglejakten med.

 

 Mitt fokus är här samarbete, jag vill att de hittar på strategier för att minnas det dem ser tillsammans. Alla som är med i gruppen ska känna sig behövda och delaktiga.

 

 I ett mörkt rum sitter det 12 ugglor gömda, barnen får en ficklampa och måste hålla varandra i händerna. Alla barn ska hålla ihop och man får turas om att lysa efter ugglorna. När en uggla hittats finns en siffra på ugglan, det gäller nu för barnen att räkna samman alla siffror samt att komma ihåg de fyra bokstäver de förhoppningsvis finner. När de är klara kommer de ut och får berätta vilket tal de fått samt får de skriva ner de fyra bokstäverna på ett papper. Nu ska dem hitta på ord men jag söker ett visst ord som är HÖST. Det var lite svårt för många att räkna samman alla siffror men det fanns minst en i varje grupp på fyra som kunde räkna, inga grupper fick rätt slutsiffra men de var väldigt nära och alla grupper kom på vilket ord det var jag var ute efter. Alla tyckte det var en rolig och spännande aktivitet, rummet var alldeles mörkt och det var väldigt läskigt. Jag var med varje grupp inne i det mörka rummet och det var väldigt intressant och lärorikt att lyssna på varje grupp när de försökte samarbeta och då och då fick jag ge en hjälpande kommentar.

 

Lärandet utvecklas genom det social samspelet och genom att läraren är närvarande och delaktig. Språket används för att få fram tankarna och bidrar till den "kollektiva intelligensen"  (Körling 2012, s.16).

 

 

 

 Mina mål med ugglejakten och djurens Os

·         Träna samarbete (socialt samspel) i mindre grupper

·         Öva upp deras minneskapacitet

·         Ge dem en gemensam upplevelse för fortsatta samtal och reflektion som leder till lärande

·         Få alla att känna sig delaktiga och behövda

 
Lpfö 98 (rev 2010)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

•          Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

•          Utvecklar sin förmåga att fungera i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

•         Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andra perspektiv

•       Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

 

 

• Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

•        Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

 

L_GR 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

•          Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

•         Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

•         Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet

 

Eftersom det inte finns några direkta styrdokument specifikt för förskoleklassen får jag som förskollärare anpassa innehållet till förskolegruppen.

I skollagen (2010:800, 9 kap.) är förskoleklassens syfte:

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

 

Bonusmaterial som jag tillverkade för att träna på rim

 

 

Förskolelärarna hade gjort Bornholms modellens tester på barnen och några av barnen hade inte förmågan att kunna rimma. Det kan vara ett varningstecken med barn som saknar förmågan att rimma då det är en ingång till den fonologiska medvetenheten(Lundberg 2007, s.96).

Med hjälp av mina bilder spelade vi memory och rimmade på ett lekfullt sätt.

 

Blev  rekommenderad denna bok av min handledare.

 

Stort tack till min handledare och dennes kollega för tre fantastiska och lärorika veckor.

Hade väldigt gärna arbetat tillsammans med er.

 

Referenser

 

 

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

 

Sverige (1998). Skollagen. 1. uppl., i dess betydelse den 1 januari 1998 Stockholm: Norstedts juridik