Didaktiskt material

 

Jag ska under hösten göra min VFU i en förskoleklass, jag ska tills dess tillverka mitt egna didaktiska material. Idag hade vi en kort föreläsning med [1]Lena Lyckeståhl som på ett intressant och givande sätt delgav oss vad det innebar. Det didaktiska material som används eller tillverkas i förskolan/skolan ska alltid ha ett syfte och de didaktiska frågeställningarna ska alltid finnas i bakhuvudet vid planerandet.

• Vad ska undervisningen innehålla?
• Hur ska detta göras tillgängligt?
• Varför ska man lära?
• Vem är det som ska lära?
• När
• Med vem, vilka
• Var
• Läroplanen

 Ett didaktiskt material kan vara precis vad som helst bara det finns ett syfte bakom det.

 

Vi fick välja en påse och sedan två och två diskutera de didaktiska frågeställningarna.

 I denna påse låg det bilder som kan användas till språkträning, para ihop de rätta bilderna och bilda sammansatta ord som tand-troll, fot-boll.

 I en annan låg denna söta väska med ett antal figurer. Kanske kan användas till Kims lek eller språkträna genom att tillsammans fantisera ihop en saga med hjälp av figurerna.

Sångkort

Ta vara på barnens idéer och var inte rädda för att våga ända i dagsrutinerna. Spinn vidare om ett barn kommer på morgonen och till exempel frågar om -hur åker man till månen? Bygg en rymdraket och sluta aldrig söka efter mer kunskap. Vårt arbete med barnen kan ju vara hur roligt som helst. Ser fram emot mina fältdagar då jag tillsammans med min handledare ska börja planera mina veckor i förskoleklassen och börja tillverka mitt egna didaktiska material.

---

[1] Lena Lyckeståhl, Föreläsare, Borås högskola oktober 2014

Flerspråkighet i förskolan.

Idag hade vi en föreläsning med [1]Emma Almingefeldt där ämnet var flerspråkighet i förskolan. Under utbildningens gång har vi läst en hel del om flerspråkighet och idag blev det mest välbehövlig repetition. Ämnet är jätteintressant men jag tror personligen att många som arbetar inom förskolan saknar kunskap om och hur vi kan arbeta med flerspråkiga barn för att på bästa sätt gynna deras språkutveckling. Jag skulle väldigt gärna vilja arbeta på en mångkulturell förskola när jag är färdig förskollärare då vi lever i ett mångkulturellt samhälle.

Cirka 30 % av de flerspråkiga barn som föds i Sverige blir inte godkända i skolår 9 och cirka 49 % av de flerspråkiga barnen som är födda i sitt hemland. Det är höga siffror och gör vårt arbete på förskolorna väldigt viktigt. Vi måste lägga basen och grunden för alla våra barns språkutveckling och vi måste inse hur viktiga vi är som arbetar inom förskolan. Ett barn som har svenska som andraspråk bygger upp sitt ordförråd på förskolan och vi måste tänka på att svenskan som lärs in är deras kommunikationsspråk med oss pedagoger. De har begränsad tillgång till miljöinlärning då de oftast bara hör svenska när de är på förskolan. Det är också viktigt att vi som arbetar har ett interkulturellt förhållningssätt där vi ser alla språk och kulturer som lika viktiga och lika mycket värda. Något att också ta i beaktning är de barn som kommer som flyktingar, händelser som har hänt före flykten eller under flykten har en stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Även händelser efter ankomst har en stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande. Vi behöver vara observanta på om barnen inte utvecklas och fundera över vad det beror på, vi får inte heller vara rädda för att ta hjälp av till exempel stödteamet vid oro.

Språket är en färskvara och måste användas och stimuleras för att utvecklas. Här är några konkreta förslag på hur du kan arbeta med flerspråkighet på förskolan:

1.Träna ytfly  (förstår barnen allt dem säger eller vad jag säger?):

• Använda sig av alla sinnen. 
• Prata om känslor och sätta ord på dem.
• Arbeta tematiskt.
• Läsa böcker och ställa öppna frågor.
• Låta barnen få återberätta sagor, berättelser mm.

2, Dålig språkprogression:

 

• Använda tecken som stöd (TAKK).
• Konkreta texter.
• Mycket vuxenkontakt
• STOP metoden:

Structure (Strukturerad verksamhet)
Talking/ time (ge barnen tid att prata, närvarande pedagoger)
Organized activities (planerad verksamhet)
Parental support (samverkan med föräldrar)

3. Utveckla andraspråks talarens förstaspråk: 

 

• Läsa böcker på barnens förstaspråk och även gärna samma bok på svenska .
• Digitalt verktyg: Appen soundcheck (välja språk och sedan område ex. djur eller fordon som läses upp av en röst).
• Låna ut bokpåsar till föräldrarna.
• Sjunga sånger ex. födelsedagssånger på barnens förstaspråk.
• Lära sig fraser på barnens förstaspråk.
• Veckans ord (tillsammans med barnen välja ett ord på varje barns förstaspråk.
• Ömsesidigt lärande: pedagog-barn, barn-pedagog.
• modersmålspedagog.
• Träffa andra barn med samma förstaspråk och låta dem tala sitt språk tillsammans.

4. Interkulturellt förhållningssätt:   

•  Läsa böcker på barnens förstaspråk.
• Låta barnen få ta med sig något hemifrån, berätta och visa för de andra barnen.
• Lyfta likheter mellan olika kulturer och språk.
• Alfabet och ord på alla språk som finns i barngruppen på väggarna.
• Hej på alla språk i hallen som finns representerade i barngruppen.
• Dockor med olika nationaliteter.
• Fira olika högtider.
• flaggor och kartor på väggarna.
• Bjud in föräldrarna, kanske kan de läsa en bok på sitt språk för hela barngruppen.

Jag tar också med mig från dagen att tänka på att vara EXTRA TYDLIG i samverkan med föräldrar, att lämna ut en lapp där det står oömma kläder eller ledig klädsel kan bli väldigt fel. Istället tänka på att skriva mer konkret som stövlar, byxor med mera. Tack för ännu en bra dag på termin sex.

Vi fick förslag på följande böcker:

 

 

---

[1] Emma Almingefeldt, Föreläsare, Borås högskola, 29 september 2014

Textil workshop

Att det kan vara så fantastiskt roligt och lätt att arbeta med ull det hade jag ingen aning om innan denna workshopen. Jag beställde till och med egen ull direkt när jag kom hem från skolan och väntar nu med spänning på leveransen.

 

Jag ska försöka dela med mig av vad vi gjorde och hoppas att jag kan inspirera någon av er som läser denna blogg att testa arbeta med ull i er barngrupp.

1. Börja med att lägga ut en frotté handduk på bordet, lägg sedan en uppklippt sopsäck med halva delen på handduken och halva hängande utanför bordet.

2. Välj färg på ullen. Lägg cirka tre lager omlott. Börja med att lägga ett lager ull på plasten, fibrerna skall läggas åt samma håll. Lägg nästa lager åt andra hållet så det blir omlott.
Tänk på att när du tar ull ska du dra av den längs med fibrerna, använd aldrig sax utan ta i och dra. Ett mått att hålla sig till är 45 cm på höjden då den ska rullas in i bubbelplast längre fram i processen. Den kan vara hur lång som helst, ju längre desto mer arbete krävs.

3. Efter att lagren är lagda tar du en kapsyl gul såpa och blandar det med ljummet vatten, skvätt med händerna eller en sprayflaska tills ullen är helt blöt.

Enklast är det att lyfta ner ullen på golvet innan den blöts ner.

 

4. Ta nu plasten som var över och vik den över den blöta ullen.

5. Sätt nu på musik och låt barnen dansa och twista i ca 10 minuter.

6. Om barnen har dansat tillräckligt ser ullen nu åt som ovan. En fin ullduk håller på att tillverkas.

7. Nästa steg är att ta bubbelplast och lägga med bubblorna mot duken och vända den så att du får bubbelplasten mot båda sidorna av duken. Kom ihåg att bubblorna skall vara mot duken.

8. Ta nu ett pappersrör eller ett tyngre rör och rulla in handduken med bubbelplast och ullduk, hårt, hårt. Ta i allt vad ni kan och försök få bort alla väck allt medan ni rullar.

9. Knyt nu snören runt hårt och lägg rullen på golvet.

10. Under cirka 6-8 minuter turas ni om att rulla rullen under era fötter som på bilden, tryck gärna hårt med fötterna.

11. När det är klart rullar ni upp byltet och ser om duken ser bra ut, vik ihop den och vrid ur resterande vatten.

12. Nu är det dags att börja med det roliga arbetet...
.

13. Ta lite ull och forma den och lägg ut den på duken.

14. Ta en tovnål men var försiktiga då det känns som att sätta en fiskekrok i fingret om ni skulle råka sticka den i fingrarna. Ett tips med mindre barn är att själv hålla i nålen tillsammans med barnen. Lägg en tovplatta och lägg under duken där du ska picka med nålen, ta sedan nålen och picka försiktigt på ullen och forma den som du vill ha den. Måste provas då jag själv också var skeptisk till det hela innan jag provade men det är jätte lätt att forma och göra olika figurer på duken.

Picka picka, tills ni är nöjda.

15. När ni är klara lägger ni på ett lager med tyll.

 

16. Nu är det dags att återigen blöta ner den nya ullen (figurerna)

17. Ta nu lite extra gul såpa på fingrarna och gnid över figurerna. Du behöver inte ta i utan det är själva bearbetningen som gör att fibrernas hullningar hakas samman och fäster i varandra.

Nu är den klar, Tylltyget kan ni ta bort och det kan hända att ni behöver vrida ur duken ytterligare men annars är den nu klar. Det bästa är också att duken kan göras en dag och resterande arbete kan göras en annan. Ni bara blöter duken igen när den ska användas. Tänk bara på att lägga den luftigt så den kan torka och inte ligger och börjar mögla.  Lycka till!

Här är en annans grupp som gjort Bu och Bä.

Och här är Petter och hans fyra getter.

I arbetet med ull övas språket i form av nya ord och begrepp även det matematiska. Arbetet är också fantastiskt roligt och även utmärkt för barnen att öva det sociala samspelet med allt vad det innebär. Jag kommer definitivt att prova detta när jag är färdig förskollärare. Ull är också ett väldigt billigt material och det är giftfritt. Barnen kan använda alla sina sinnen när de arbetar med ull.

Vill ni beställ ull kan ni göra det på: http://www.kampes.se/default.htm
och på http://addeboull.com/ här finns även tovnålar och tovplattor.

Bild workshop

Det här väntade på oss när vi klev in i bildsalen idag och tänk er vilken lycka för barnen om de fick prova och använda allt material utan alltför styrda ramar från oss pedagoger.

 

 Vår bildlärare [1]Mats Andersson började dagen med att prata om abstrakta och konkreta bilder. Abstrakt betyder att man inte ser vad bilden föreställer medan en konkret bild betyder att man ser vad bilden föreställer. Han tog upp skillnaden på statiska och dynamiska bilder och visade oss den optiska medelpunkten. All reklam, alla bilder från tidningar och tv är noga planerade in i minsta detalj, allt för att vi som tittar ska fastna för rätt saker i bilden.

Vi fick sedan en uppgift att göra enskilt vilket bestod av göra en tittruta stor som ett frimärke och sedan lägga det någonstans på en utvald bild.

 Jag klippte sedan till ett vitt ritpapper som var 15 x 15 cm och använde mig av färgat papper och silkespapper och återskapade det jag såg i den lilla gluggen. Jag limmade fast de rivna pappersbitarna på pappret.

 Efter jag gjort min första bild fortsatte jag att prova olika papper och olika material såsom fingerfärg, akvarell, oljepastell, grafitstift, kol, blyertspennor med mera. Det bästa var att Mats sa åt oss att helst inte göra rätt utan att pröva och blanda de olika materialen för att se vad som händer när jag till exempel använder pastell på papper som är till för akvarell. Kreativiteten flöda och fantasin var det inget fel på.

 Vi kopierade också upp bilden och gjorde olika mönster med bilderna.

 

 

Jag har under mina yrkesverksamma år använt mig av det mesta av materialet men de olika pappren som kan användas var nytt för mig. Det är väl oftast för dyrt att köpa in och det är väl därför jag endast använt mig av vanligt papper. Men det bästa med dagen var att det faktiskt inte fanns något rätt eller fel och den inställningen är väldigt bra att ha i arbetet med barn. Det behöver inte bli ett och samma resultat från alla barn i gruppen utan låt barnens fantasi och kreativitet få flöda.

Idag hade vi visserligen en mall med tydliga ramar men det var ändå fritt att använda vilket material eller papper som jag kände för. I arbetet med barn anser jag att det är viktigt att vara närvarande och stötta de barn som behöver extra stöttning och kanske inte kommer igång men vara försiktig med att inte styra för mycket. Personligen tycker jag också att det ska synas att det är barnen som gjort arbetet och inte vi pedagoger.

 

När vi arbetar med bild på det här viset får vi även in språket, matematiken och naturvetenskap, är vi närvarande som pedagoger samtalar och benämner vi ord och begrepp för barnen. I matematiken tränar vi storlek, proportioner, längder, avstånd, ytor, skala och mönster. Och naturkunskapen tränar vi genom olika tekniker och vi blandar och experimenterar med färger med mera. Skapande är något vi borde utföra mer av på våra förskolor och i framtiden borde ett målarrum eller en ateljé vara ett måste på varje förskola. 

 

---

[1] Mats Andersson, Bildpedagog, Borås högskola, 25 september 2014

 

 

 

Drama workshop

Oj, igår var det nog många i gruppen som var nervösa inför drama workshopen. Att utföra teater eller använda sig av handdockor med barnen är en sak i sig men att för en hel grupp vuxna människor blotta sig och kanske göra bort sig är en helt annan. Återigen måste jag få säga att det är väldigt skönt att jag har alla dessa år bakom mig med erfarenheter. Jag tyckte att det var fruktansvärt att stå framför folk i många år men nu tycker jag bara att det är kul, sen att jag skulle vilja bli bättre på det är en annan sak. Men träning ger färdighet.

 Här gör vi gestaltningsövningar.

Dagens drama workshop som hade vår yrkesroll i fokus började med en föreläsning där vår dramapedagog [1]Gunilla Fihn redogjorde för forumteater och forumspel. Forumspel är den pedagogiska metoden i forumteater där deltagarna mjukas upp lite inför forumteatern.

Med hjälp av olika värderingsövningar, vilket kan vara när barnen får tänka efter själva och ta ställning när de hör ett påstående som till exempel - Hur rädd är jag på rasten?

Eller genom gestaltningsövningar som är statyövningar där barnen får försöka plocka upp det väsentliga i till exempel vad man är rädd för på rasten och sedan visa upp detta i form av tre stillbilder. Lite svårt att förklara men är något som jag tror lite äldre barn skulle uppskatta och lära sig mycket av.

Vi fick enskilt skriva ihop en berättelse om en konflikt vi varit med om på förskolan innan vi fick prova både värderingsövningar som gestaltningsövningar och blev sedan indelade i grupper. Varje grupp fick välja ut en konflikt som vi fick öva in och spela upp inför de andra. Nu till själva forumteatern, efter att vi spelat upp vår konfliktscen fick vi börja om från början igen men nu kunde publiken säga STOPP! och byta ut en av aktörerna. Dock var det alltid en som inte gick att byta ut och det var den person som ägde handlingen. Allt eftersom aktörer byttes ut ändrades scenen och konflikterna ändrade form. Genom att använda sig av forumteater kan barnen få prova på att vara olika personligheter, ändra sin syn på saker och ting, byta perspektiv och de kan få nya erfarenheter med hjälp av sinnena då de ser, hör och känner olika saker när de utför forumteater.

För mig var det väldigt intressant att reflektera över hur många konflikter det faktiskt finns i våra arbetslag, detta nära samarbete måste fungera för att det ska bli kvalité på arbetet. Dagen bjöd på många härliga skratt i samband med forumteatern men gav också många tankar över hur jag vill vara i min kommande yrkesroll. Att se alla och ta tillvara på allas kompetenser är ett måste för ett fungerande arbetslag. Vi gör alla vårt bästa efter våra egna förutsättningar...

 Läs gärna mer i MEDIERAT LÄRANDE OCH PEDAGOGISK MÅNGFALD av Lisbeth Amhag, Feiwel Kupferberg och Marie Leijom.

---

[1] Gunilla Fihn, Föreläsare, Borås högskola 23 september 2014

                                                     

Musik workshop

Idag var vi tillbaka i skolan efter en veckas frånvaro på grund av sjuka lärare. En heldag musik väntade och jag var faktiskt väldigt förväntansfull över vad dagen hade att erbjuda. Musik har aldrig varit min starka sida och jag kan inte påstå att jag använde mig av ämnet under mina år i skolan men när jag började arbeta i förskolan ändrades det. Med sång, rörelse, instrument och olika pulsövningar kan jag som pedagog trollbinda en hel grupp med barn. Inte heller har jag upplevt att ett barn tycker att jag sjunger fult och efter några år var det inte längre några som helst problem att ens sjunga luciasångerna inför föräldrarna när barnens röster svek.

Vi fick börja dagen med att väcka kroppen, musik sattes på och vi följde i ett långt led efter läraren Hanna Höglind, hon skickade sedan vidare ledarskapet till en av oss som i sin tur fick leda gruppen. Detta är ett enkelt sätt att få igång en förskolegrupp och skulle nog fungera rätt långt upp i åldrarna. Rörelserna kan göras svårare ju äldre barnen är. Genom att få prova olika rörelselekar blir det lättare att minnas och använda dem själv i en barngrupp. Dessa workshopar är fantastiskt bra för mig som blivande förskollärare. "Learning by doing" som jag tror på starkt. Vi provade olika instrument, lärde oss om puls, takt och rytm. Vi fick röra oss fritt till musik med fina band som satt fast i ett plastskaft. Här skulle det också kunnat vara en som ledde gruppen och där barnen fick härma.  Dessa pinnband kan göras enkelt genom att köpa ett långt band på cirka 2 meter och binda fast det i till exempel en blomsterpinne.

 

Här dansar halva gruppen med sina vackra band.

 

 

 

Vi provade olika instrument.

 

Sista passet på dagen satt vi i grupper och planerade hur vi på bästa sätt kunde lära ut en ny sång till barngruppen. Min grupp valde sången lille katt och åldern på barnen var 1-2 år. Vi tänkte att i en samling börja berätta sången med hjälp av bilder, och när barnen sedan är bekanta med alla ord sjunger vi sången för dem. Bilderna kan sitta på en flanotavla eller direkt på väggen med kludd. Vi förstärker sången med hjälp av att peka på bilderna medan vi sjunger sången. Allt eftersom barnen blir säkrare på sången utmanar vi barnen med att lägga till exempel tecken, fler verser, rörelser, instrument. (Något att tänka på när vi sjunger med barn är att alltid sjunga lite högre än vad man är bekväm med då barnens röster inte är gjorda för att sjunga lågt. )
Genom att sjunga och röra oss övar vi språket, motoriken, gehör och rytmik, med mera. Vi fick sedan framföra hur vi tänkt och de andra grupperna fick agera barn. Jag tar med mig en hel del från denna dag och ser fram emot nästa tillfälle vi har musik.  

 "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse "(Lpfö.98 rev.2010, s. 7)

  Musik workshop 2.

 

Fredagen den 3/10 hade vi vår andra workshop i musik, vi repeterade bland annat det vi lärt oss om puls och takt från vår första workshop och gjorde återigen några övningar där vi fick känna in pulsen i gruppen. Jag kan nu känna att jag har koll på vad puls, takt och rytm är för något och skulle nog kunna förklara detta för en grupp med barn.  Jag ska nog lägga in en musikaktivitet under min VFU tror jag.  Under dagen fick vi även lära oss tre ackord och prova på att spela gitarr, det är helt fantastiskt att bara genom att kunna tre ackord kan jag spela cirka 60 barnlåtar. Det gäller bara att träna och få ett flyt i bytena av ackorden. Vi sjöng även lite nya barnlåtar och fick tips på bra sångböcker att använda oss av i arbetet med barnen. Jag skulle jätte gärna ha fler musikworkshops då det är väldigt lärorikt och framför allt väldigt roligt att ha musik.                                                                                                                                                             

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Heldag på skolan

Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv hette dagens första föreläsning/workshop med Camilla Carlsson.
Två av kursplanens mål denna termin är:

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga svårigheter.
• Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Att ett barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra är numera en självklarhet för mig som sista års student men är något som tåls att höras om och om igen. Ju bättre självkänsla barnen har desto lättare har de för att lära. Genom att satsa på tryggheten i gruppen och skapa förutsättningar för varje enskilt barn att få känna gemenskap och känna sig behövd tror jag att arbetet med barnen i förskolan blir mycket lättare.

Något som ibland glöms bort i arbetet med barnen är rätten att kommunicera, alla barn har rätten att kommunicera även om de inte har språket eller talet. Min egna dotter till exempel var ett bitbarn när hon var ca 2 år, jag kunde inte förstå hur detta lugna barn kunde ge sig på sina kompisar på förskolan. Men det var egentligen mycket enkelt, hon hörde inte ordentligt och kunde inte riktigt göra sig förstådd. Hon blev då arg och gav sig på kompisarna och bet dem. Tack och lov hade jag en bra kontakt med pedagogerna på förskolan och i samråd med dem gick vi till öron mottagningen. Mycket riktigt, hon hörde dåligt och med en enkel operation löste sig vårt problem. Nu hörde hon bra och det gick väldigt snabbt med att komma ikapp med språket och bitandet upphörde. Nu tror jag inte att allt löser sig bara du går till öronmottagningen men jag tror dock att i de flesta fall finns det en orsak till problemet och vi som arbetar inom förskolan behöver mer kunskap och får inte vara rädda att be både föräldrar och andra kunniga om råd och hjälp för att hjälpa alla våra barn att utvecklas och lära.

Under föreläsningen gick vi igenom TAKK- tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK är en metod som vi kan använda i hela barngruppen som stöd till talet. Det är ett redskap som kan användas till att samspela språkligt innan eller om talet dröjer.
Jag har själv läst flera kurser inom TAKK och har arbetat med det i hela min barngrupp, vi har bland annat lärt oss frukterna, tack för maten samt använt tecken i sångsamlingen. Dock har jag aldrig haft något enskilt barn som behövt TAKK utan använt tecken mest av eget intresse. Men nu trillade väl polletten ner på riktigt efter denna föreläsning där vi fick se forskning på varför det är bra att använda sig av detta i barngruppen. Här är sex skäl:

1. Det ger långsammare och tydligare tal.
2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala.
3. Det ökar koncentrationen vid inlärning.
4. Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan.
5. Det är oftast lättare att minnas det man ser(tecken) i jämförelse med tal.
6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är.

Det finns väldigt många bra webbsidor samt appar, här är några tips:

Appar:

• Spread signs (teckenlexikon med video, teckenspråk)
• Svenskt teckenspråkslexikon- TSP Lex
• Teckna.se (teckenlexikon med video, TAKK)

Webbsidor:

• http://wwwbabblarna.se
• http//www.hattenforlag.se
• http//www.barnbibblan.se
• http//www.teckna.se
• http//www.ur.se

Under workshopen fick vi bland annat titta och läsa en barnbok där både text och tecken fanns. Vi tecknade och läste boken för varandra i studiegruppen. Det var tre väldigt givande timmar och det var med ett leende på läpparna jag lämnade denna föreläsning/workshop. Nu är jag ännu mera taggad till att återgå till min  blivande barngrupp.

Dagens andra föreläsning hette metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt med Ann-Katrin Svensson. Under eftermiddagen gick vi igenom analytisk och syntetisk metod. På förskolan där jag har arbetat har vi tydligen använt oss av analytisk metod i form av ordbilder. När jag började på förskolan satt det ordbilder överallt i rummen, dörr stod det på en liten lapp som satt med kludd på dörren, fönster stod det på fönstret med mera. Att med de minsta barnen arbeta med deras namn som ordbilder och jämföra längd, antalet prickar eller runda bokstäver hjälper barnen att finna ett intresse för språket. Att ständigt utmana och ta vara på deras intressen ger dem en bra start inför den kommande skoltiden. Den andra metoden är den metod de använder sig av i skolan där jag också arbetat under väldigt många år. I förskoleklassen använder de sig av Bornholmsmetoden där tanken är att lära sig ljuda. Bornholmsmetoden är vetenskapligt bevisat och gynnar de som behöver det.

Kort och gott har det varit en väldigt lång men bra dag på högskolan idag.

Navet

Idag var vi på Navet i Borås ett science center, ett ställe där även vi vuxna kan glömma bort tid och rum. http://www.navet.com

Temat för dagen var hållbar utveckling-återvunnet material som plast och papper. Personligen tycker jag att min familj bidrar till en bättre hållbar utveckling genom att bland annat sortera våra sopor men vad kan vi göra för att ytterligare minska till exempel vår plastförbrukning? Den frågan var en av många som vi  diskuterade i små grupper.

Det här med miljön är något alla förskolor skulle fokusera mer på och ämnet är faktiskt väldigt intressant. Visste ni till exempel att det tar ca 450 år för en plastflaska att brytas ner eller att det tar cirka 20-25 år för ett tuggummi om nu det inte fastnar i någon stackars fågels näbb. Efter några timmar med fakta och intressanta diskussioner fick vi ett uppdrag att göra hållbar konst med ett budskap. Vi fick använda oss av antingen plast eller papper, men enbart ett av dem då det skulle gå att återvinna det vi skapade.

Detta material är något som kan användas på alla skolor och förskolor, materialet är lätt att få tag på och föräldrar bidrar nog mer än gärna med äggkartonger med mera.

Själva valde jag och en studiekamrat att använda oss av toarullar och en äggkartong.

Resultatet blev en blomtavla där många barn/elever kan hjälpas åt och skapa.

Endast fantasin sätter gränserna.

Då har termin 6 äntligen börjat på riktigt.

Terminen började redan den 2/9 men det var först igår måndag den 8/9 som vi hade kursinformation.
Mycket information blev det under förmiddagen men alla mina frågor och undringar blev besvarade. Kursen vi nu läser heter Didaktik, estetiska läroprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik. Jag ser fram mot en utmanade och rolig hösttermin.

                                            Här är våra gemensamma mål för denna termin.