onsdag 29 oktober 2014

"Bilderboken" leker.

Barnlitteratur som stör och berör hette föreläsningen vi hade med [1]Eva Wahlström.
Det var en intressant föreläsning där vi fick veta vad illustrerade texter och expanderade texter är för något. De illustrerade texterna är folksagor, verser, dessa texter kan jag som privatperson använda mig av och själv rita bilder och sedan ge ut. Det är alltså ingen copyright på dessa, och den expanderade texten innehåller en text med en bild som föreställer något mer än det som texten talar om. Den håller sig tolkande till texten. Den mediegenuina bilderboken är när texten och bilden är ett. I dessa böcker behöver barnen se bilderna samtidigt som de hör texten då dessa böcker är gjorda för att uppleva bilderna och texten samtidigt.

 
 
Vi fick tips på en massa olika böcker som verkligen berör och kan vara uppstarten för lärande och givande samtal med barnen. Eva tipsade även oss om att barn tolkar och förstår böcker på sitt sätt och vi behöver inte berätta hur eller vad vi vet, utan låt barnen själva tolka utefter deras egna erfarenheter. Använd böckerna som ett verktyg till att skapa samtal som väcker frågor och undringar.
 
Basen läggs när barnen är 0-6 år. De barn som blivit lästa för har cirka 35000 fler ord när de börjar årskurs 1 än de som inte blivit lästa för. Och forskning visar att 25 % av ungdomarna som går ur årskurs 9 kan inte ta till sig texten i en dagstidning.
 
 
 
Vi fick även en bok där texten var övertäckt och där vi i grupper fick med hjälp av böckerna försöka tolka boken och skriva ny text. Denna boken var väldigt svårtolkad och vår text stämde inte överens alls med originaltexten. Men själva iden skulle vara rolig att prova i barngruppen.
 
Det är viktigt att vi börjar tidigt med läsandet och väcker lusten hos barnen, vi kanske inte alltid har svaren på frågorna som barnen ställer men däremot kan vi vara närvarande, lyssna och vara med i samtalen.
 
 
 

[1] Ewa Wahlström, Föreläsare, Borås högskola hösten 2014

Textil dag 2.

 Idag var det dags för det andra tillfället med textil och vi fick prova på tygtryck. Under några timmar fick vi fritt arbeta och tillverka olika alsters.
 
 
 
Vi använde oss av textilfärg, svampar, penslar, rollers med mera.
 
 Jag tryckte på vitt tyg som jag sedan ska sy en sång påse av,
 
 
 och en bokstavspåse.
 
 
Tips på litteratur.
 
Textilfärg är dyrt men väldigt drygt, en färgburk räcker länge om den tillsluts ordentligt. Ett tips är att använda sig av kläder som till exempel har ketchupfläckar eller andra svårbortagna fläckar. Barnen skulle nog tycka det var väldigt roligt om de fick trycka sina egna tröjor men det här är också något som jag faktiskt aldrig gjort i barngrupp. Dags att även prova tygtryck... 

Textil 1

Idag fick vi prova på fritt broderi. Vi fick i studiegruppen välja bakrundstyg och sätta fast tyget på en träram. Vi fick sedan en dikt som vi läste i gruppen och berättade för varandra vad vi associerade till när vi läste dikten. Sen var det bara att samsas och sy alla fyra på samma tyg. Här tränades det verkligen samarbete på hög nivå.   
 
 Vi fick denna dikten.
 
 
 
 
Vårt fria broderi är nu färdigt och resten av gruppen fick titta på den och berätta vad de såg och vad de trodde att dikten handlade om.
 
 
Jag vet inte om jag skulle låta fyra mindre barn sy på samma tygstycke på det här sättet men för barn i de äldre åldrarna skulle det nog vara en bra utmaning.

Textilmuseet 2

 Andra dagen på Textilmuseet började med att vi fick prova på att väva. Vi fick varsin väv i form av en rektangel, den såg ut som en ram. Själv är jag van vid de traditionella ramarna som syns längst bak på bilden nedan. Jag upplevde att det var lättare att väva på denna ramen då den är större och jag kan själv bestämma avståndet mellan trådarna och också hur bred väv jag vill ha. En sådan här ram är lätt att tillverka själv med hjälp av lite skruv och lite virke.
 
Jag vävde med både garn, band och tygbitar.
Visst blev den fin? jag sydde fast en garntråd och det blev en vacker tavla.
Att väva är roligt och avkopplande, att låta barnen sitta tillsammans vid ett bord och väva ger barnen möjlighet till gemenskap och tid till att samtala.
 
Björkdahl Ordell, Eldholm &Hagstrand Velicu(2010) beskriver att när barn arbetar med textil blir matematik och problemlösning naturligt. Mönster blir till exempel väldigt tydligt samt tränas språket. Genom att uppmuntra barnen till att försöka finna svaren på olika problem utvecklar barnen sitt problemlösande, gör de sedan detta tillsammans övar de även sitt sociala samspel.
 När vi satt tillsammans och reflekterade över hur barnens språkliga och matematiska förmågor kunde utvecklas av att väva kunde vi sätta ord på många nya ord som används inom textil. Mätning, lägesbegrepp, former, vikt och problemlösning är några av de moment vi reflekterade över. Vi behöver bara bli medvetna om vad vi vill att barnen ska lära och vara tydliga och inte vara rädda för att använda oss av matematiska ord och begrepp.
 
Andra halvan av dagen fick vi med hjälp av olika böcker försöka förstärka innehållet i sagan, sången eller dikten vi valde. Min grupp valde sången Hujedamej, sånt barn han var!
 
Vi fick välja och vraka bland alla utklädningskläder och sätta oss in i de olika rollfigurerna. Många skratt blev det under eftermiddagen. Vi visade eller spelade sedan upp för resten av grupperna.
Att använda sig av rekvisita och att förstärka som vi provade på här är något som alltid går hem hos barnen, det är något som jag tänker göra mer av när jag kommer ut i arbetslivet igen.
Och Textilmuseet är definitivt ett ställe som jag vill ta med min barngrupp till.
 
 
Referens
 
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

söndag 19 oktober 2014

Matematik


 

Idag fick vi lyssna på [1]Carina Mattsson en förskollärare som verkligen brann för sitt yrke. Vi kom in i salen och möttes av detta.
 
 
 
 
 

I förskolans läroplan (Lpfö 98, rev2010, s. 11) står det att

”Förskolan ska sträva efter att varje barn

·         Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

·         Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

·         Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

·         utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang”
 
 
Carina berättade om sina egna erfarenheter och under hela dagen fick vi tips och idéer på hur vi kan arbeta med matematik i förskolan. Jag har nog aldrig träffat någon som verkar älska sitt arbete så som Carina gjorde. Jag fick en hel del ny inspiration men det blev även en hel del repetition men det blev en väldigt bra dag.  
 
 
 
Demokrati, vi röstade om vart vi skulle åka på semester, barnen kan rösta på utflyktsmål, bok eller för att undersöka vad majoriteten tycker och tänker. Träkulor med hål igenom är ett utmärkt verktyg. Carina hade gjort ett eget röstningsverktyg som bestod av tre rör som var isatta i en träplatta. Framför varje rör fanns en låda med färgade träkulor. Efter röstningen räknade vi kulorna i respektive rör och kunde genast se vilket resmål som fått flest röster. Jag lärde mig ett nytt ord under denna dag, färst som betyder minst. Camilla visade också som bilden ovan hur man kan trä kulorna på en tvättlina och sedan jämföra och räkna rösterna tillsammans.
 
Här är ett tips på en aktivitet, det var fastklistrat olika burkar och flaskor på en träplatta och korkarna låg i en burk bredvid. Rätt kork på rätt flaska. 
Tips på vad som kan finnas i ryggsäcken när det är dags för utflykt.
 
Vi måste börja tänka om när det gäller matematik, det behöver inte vara svåra tal och obegripliga uträkningar. Om vi utvecklar barnens förståelse redan i förskolan för vad matematik är för något lär de sig att det är något roligt. Vi får heller inte vara rädda för att tala om när vi lär matematik, använda ord och begrepp som kanske är för svåra men det är inte fel att barnen blir bekanta med allt som har med matematik att göra i tidiga åldrar.
Barn lär sig genom att leka och där de får använda sig av alla sina sinnen. Barn tittar, lyssnar, luktar, känner och smakar vilket gör att lärandet blir roligt. kunskapen fastnar bättre när det är roligt. Barn lär sig också tillsammans i det sociala samspelet där de kan härma sina kompisar. En lyhörd och närvarande pedagog som sätter ord på begrepp och det barnen gör bidrar till att de lär sig ännu mer( Thisner 2007, ss.6-7).
 
 

[1] Carina Mattsson, Förskollärare/föreläsare matematik, Borås högskola hösten 2014

Referens

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 
Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

torsdag 16 oktober 2014

Medierat, multimodalt och problembaserat lärande


Denna dag började med en frivillig föreläsning om skrivtaktik och en massa information angående det kommande examensarbetet fyllde huvudet under cirka två timmar.

Efter lunch var det dags för nästa föreläsning med dramapedagogen [1]Gunilla Fihn, ämnet var medierat, multimodalt och problembaserat lärande. Det blev en lång eftermiddag och tanken var att få igång vår tankeverksamhet men jag vet inte om det fungerade just idag.

Om någon vecka har vi ett seminarium där vi ska gå in mer på djupet av dagens ämne och ska tills dess ha läst boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald och jag hoppas att jag har blivit lite klokare och fått igång min tankeprocess tills dess.  Jag tar med mig följande från dagen

"Vad hänger ihop med hur vi lär oss" Det är viktigt att vi arrangerar för barns lärande och skapar erbjudanden och erbjuder en miljö som inbjuder till lärande tillfällen. Vi måste också vara medvetna om vad och hur vi lär.



[1] Gunilla Fihn, Föreläsare/dramapedagog, Borås högskola hösten 2014

måndag 13 oktober 2014

Barn och konst

Titta på bilden i 5 minuter.
 
 
Vilka associationer får du?
 
Kan jag ta med en barngrupp i åldrarna 3-5 år till ett museum?
 
Ja, varför inte, själv kanske jag hade varit lite orolig för att något skulle gå sönder men en liten mindre grupp barn hade nog gått alldeles utmärkt. Barnen kan studera ett konst föremål under en viss tid och är sedan ett utmärkt underlag för ett givande samtal där alla närvarande barn har samma upplevelse att relatera till. Tyvärr missade jag denna dag men fick i efterhand stå en stund i min ensamhet och studera denna staty. Jag diskuterade sedan mina associationer med en annan studiekamrat och det visade sig att vi tänkte rätt lika om statyn. Under hösten skall vi besöka ett antal museum och det ska bli intressant och ta reda på om jag anser att de är barn vänliga. Sådana här konstverk kan nog  i alla fall starta igång väldigt intressanta diskussioner med barnen. 
 

Textilmuseet 1


Vilket ställe alltså, hit kan du ta din barngrupp eller dina egna "vilda" barn. Allt får röras och du behöver inte vara rädd för att något ska trilla i golvet och gå sönder. Själv har jag en hel del negativa minnen från museum då min son var rätt livlig i ung ålder och tiden gick mest åt till att hindra och säga till honom att inte röra föremålen. Men här på textilmuseet var det tvärtom, det skulle tas och kännas på allt och det bästa var nog på andra våning där besökare själva kunde vara aktiva. I ett utrymme fanns kläder från förr, peruker, glasögon, skor och hattar som vi fritt fick prova. Det blev mycket glada skratt och många fina utstyrslar. 



Bilden ovan är tagen på första våning av museet, varför inte dekorera staketet runt förskolan med olika garner, trådar eller tyger från världens alla hörn?

Materialbordet på andra våning där vi fick skapa olika skadedjur fritt.
 

Jag valde att göra en klädesmal.
Några andra kreationer av mina studiekamrater.
Reflektionerna över dagen är väldigt positiva. Textil har aldrig varit ett favorit ämne för mig men efter att återigen haft en helt otroligt rolig workshop där jag har fått känna på att textil inte behöver vara något svårt har jag återigen ändrat uppfattning. Det var jätte kul och alla kan! Vi använde oss av gamla slipsar, rester från vävstolar, knappar och annat spill. Nu kan jag inte ens skylla på att det inte finns material för det går att fixa material om jag bara vill och det kommer jag att vilja. Har ni inte varit på Borås Textilmuseum tycker jag att ni ska planera en utflykt hit med er barngrupp.
Själv ska jag tillbaka med skolan om en vecka och det ser jag fram emot.

fredag 10 oktober 2014

Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del 2



Det är våra mänsklig rättigheter att kunna kommunicera och det är min skyldighet som pedagog att hjälpa barnen i förskolan/skolan att kunna kommunicera med hjälp av olika hjälpmedel.

På föreläsningen kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv del två, tog [1]Camilla Carlsson upp GAKK- Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation. Ett hjälpmedel som består av:

  • föremål
  • foto-bilder
  • symboler-bokstäver
  • talande hjälpmedel/ datorer
Med enkla medel kan jag strukturera upp vardagen och använda mig av bland annat bilder eller symboler för att underlätta för många barn. GAKK skall introduceras och användas i interaktion och sampel och läras in i vardagliga situationer, det skall inte läras in genom träning eller undervisning.
Vi pedagoger behöver uppmuntra och använda oss av GAKK och låta det bli en del av verksamheten.
Med hjälp av till exempel bilder kan vi förtydliga vad vi menar och skapa ett sammanhang för barnen. Enkla dagsscheman som kan hänga i hallen eller annat rum där barnen själva kan se vad som komma skall. Det ska vara tydligt och tillgängligt och meningsfullt.
Både GAKK och TAKK är två hjälpmedel som jag känner att jag kommer använda mig av när jag snart är färdig förskollärare.





[1] Camilla Carlsson, föreläsare, Borås högskola hösten 2014
 
 
 

torsdag 2 oktober 2014

Drama workshop 2

 
Idag hade vi vår andra workshop i drama och det var nog inte lika nervöst för alla att gå dit idag eftersom det första drama passet var väldigt roligt.

Vi fick börja med att samlas i en stor ring och ta varandra i händerna, vår lärare [1]Gunilla Fihn frågade oss hur stor ring vi kunde göra och hur liten ring vi kunde göra. Vi mjukade sen upp oss med några övningar för att bli lite varma i kläderna, vi fick bland annat bygga olika statyer där vi själva agerade på olika sätt.

Jag tycker att dessa workshopar är otroligt givande då det för mig är mycket lättare att komma ihåg genom att själv få prova.  Gunilla är också väldigt bra på att komma med feedback och ställa frågor som får en att tänka till och reflektera över vad jag tycker och tänker. Vi fick också en kort föreläsning om vad drama är och hur ett dramaförlopp kan planeras på förskolan. Gunilla tog även upp ledarskap, till exempel är det viktigt att vara tydlig och förklara med väl valda ord och vara positiv med barnen. En enkel sak som jag i alla fall säger i en frågeform är - ska vi sätta oss ner? istället ska jag säga - nu sätter vi oss ner och tar varandra i händerna. När det arbetas med drama är som sagt instruktionerna väldigt viktiga och vi behöver då vara väldigt tydliga för hur stressade blir vi inte om några barn säger att dem inte vill sätta sig ner?

Senare på dagen fick vi i grupper planera för en drama aktivitet och diskutera hur vi skulle vara som ledare med våra barngrupper och välja ut en del som vi provade med våra studiekamrater. Efter varje grupp fick vi respons av gruppen och Gunilla tipsade oss om hur vi kunde förbättra våra ledarroller.

Jag tar med mig kunskaper om ledarrollen och hur jag kan planera en drama aktivitet och hoppas få lite mer fördjupade teoretiska kunskaper när vi ses på seminariet om några veckor.


 En övning som vi fick göra var att sitta mitt emot en kamrat och titta på varandra, en av oss ritade av den andra utan att titta ner på pappret. Svårt men ändå en rolig övning.
 Ett boktips med en massa förslag på övningar att utföra med barngruppen.







[1] Gunilla Fihn, Föreläsare/dramapedagog, Borås högskola hösten 2014

Kartläggning "instrument för barns språkförmåga"



 Idag var det en kort dag på skolan. [1]Ann-Katrin Svensson tog upp vikten av att utvärdera och dokumentera. Hur vet vi att verksamheten är av god kvalité egentligen? Vi som arbetar på förskolan måste observera, dokumentera och bedöma vad barnen lär sig, vad barnen kan och hur barnen lär sig. Fokuserar vi på rätt saker och hur planerar vi vår verksamhet?

Viktigt att tänka på är att inte utvärdera och bedöma enskilda barn utan det är själva verksamheten vi ska utvärdera. Om vi kunde se vad barnen är bra och intresserade av och utnyttja det och sluta träna på det som barnen är dåliga på eller har brister i då skulle vi nog få en bättre verksamhet med bättre kvalité, tror jag i alla fall.

Ann-Katrin Svensson visade oss TRAS och förklarade hur det skulle användas i verksamheten. 


Ett kartläggnings instrument som används ute på många förskolor är TRAS och betyder
Tidig Registrering Av Språkutveckling.
 
I TRAS observerats:
  • Samspel
  • kommunikation
  • uppmärksamhet
  • språkförståelse
  • språklig medvetenhet
  • uttal
  • ordproduktion
  • meningsbyggnad
TRAS som kartläggnings instrument bygger på ett samspel mellan pedagogen och barn. Viktigt att tänka på är om pedagog och barn "passar" ihop då det kan påverka barnets språk och agerande vid ovana situationer. Ett tips vi fick var att alla i personalgruppen observerar samma barn och sedan diskuterar och jämför sina observationer för att se om de tänker lika.
Observation med hjälp av TRAS skall göras på hela gruppen och inte bara på enskilt utvalda barn. Syftet med TRAS är att inspirera pedagoger att utveckla förskoleverksamheten. Jag har på min förskola fått utbildning i TRAS men mitt arbetslag har faktiskt aldrig använt oss av det. Kanske är det dags att göra det när jag nu snart är utbildad förskollärare.

Det finns ett antal andra kartläggnings instrument som till exempel Lus eller Bornholms modellen men TRAS ser helheten.




[1] Ann-Katrin Svensson, Föreläsare, Borås högskola hösten 2014